Redan dagen innan hade vi beställt bilen vi skulle åka med. På onsdagen hängde vi på låset för att hämta bilen vid 9.00. Ingen tid av denna händelserika dag ville vi missa. En liten kul sak, som Christofer redan berört så vi hyrde bilen på
Lunds biluthyrning och nej, dom e inte från Skåne den heter bara så ändå...
Motorvägen mot Mogan
Från
San Agustin bar det upp på motorvägen där
Mogan var vårt första stopp. Jag hade aldrig tidigare svängt höger vid korsningen i Puerto de Mogan, ni vet där bussen normalt åker vänster. Men nu skulle vi till staden som komunen
Mogan är uppkallad efter. Efter några slingriga vägar och en del vägarbeten så passerar vi en väderkvarn som såg ut som om den var direktimporterad direkt från
Holland (eller Kvarnbacksvägen i Bromma) men nej vi var fortfarande på
Gran Canaria. Efter ytterligare några km så var vi då framme i staden
Mogan.
GC eller Nederländerna?
Mogan ser ut som en typisk kanarisk stad ska se ut. Långt ifrån
Playa Del Ingles glittrande nöjeskvarter. Känndes skönt att komma till det ÄKTA Gran Canaria. Vi hittade en Sparbutik för inköp av lite vatten och bröd. På väg tillbaka till parkeringen såg vi ett cafe. Christofer var kaffe sugen och jag var törstig i största allmänhet.
Christofer på fiket
Detta är, tror jag Stadshuset i Mogan
Det var en skön känsla att sitta där och lyssna på ett så vackert språk som spanska, med kanarisk dialekt utan att fatta ett dyft. Nåja,
hola och
gracias kan jag ju och jag kan beställa en
cerveza även om jag inte dricker öl. En kvart senare var vi på väg igen och nu gick vägarna uppåt.
Nästa mål var
Los Azulejos dvs dom färgade klipporna en bit upp i de hissnande kanariska bergsmassiven. Väl framme så var det första vi såg en husvagn som tjänade som josbar.Vi provade den färska josen och sedan tog vi typ ett hundratal bilder på dessa vackra klippor. Vi njöt även av utsikten ner i dalen trotts att solen inte trångt igenom dimman ännu.
Josbaren
Christofer fotar de färgade klipporna
Mirador de Balcon, själva balkongen då
Efter ytterligare några slingriga km kom vi till en annan plats jag bara sett på bild tidigare:
Mirador de Balcon. När vi stannade så praktist taget rusade en farbror fram och bjöd nått som smakade som en veckas gammal sockerkaka....dvs inte speciellt gott. Men vi åt för att inte vara otrevliga. Han som kom med kakan hade en liten husvagn (praktiskt och vanligt här på ön) där han hade allt en hungrig upptäckare kunde behöva. Allt från kaffe och kakor till glass och
Ron Miel.
Själva kioskvagnen
Normalt sett ser man
Teneriffas kust härifrån eller eventuellt
Teides topp sticka upp som en sockertopp genom molnen på över
3.000 meter ö h. Men även här var det dimma/moln som solen hade svart att tränga igenom.Men bilderna blev hyffsade ändå. Såg nästan taget från nån Hollywoodproduktion. Här stannade vi minst 20 min och bara njöt.
Utsikten från balkongen
Vägarna verkade slingra sig betydligt mer nu och det gick lite som en berg o dalbana. Då märkte vi att bilen behövdes tankas. Vilket vi gjorde i staden på bilden som jag tror heter
San Nicholas. Kanske nån vet mer exakt var vi är å tankar på bilden. Här fick vi hjälp med tankning och betalning, lite som hemma förr i tiden.
Tankhjälp i San Nicholas
Väl inne i bilen så såg jag på kartan att nästa stad var
Agaete. Ni vet där båtarna går över till
Teneriffa, och där
Dede de Dios och den vackra stenstranden fanns. Allt jag bara tidigare sett på YouTube på sin höjd. Vi började med att hitta en parkering för klockan var närmare 13 och lunchen närmade sig. Matsedeln var på spanska och några ord på engelska. Alltså inga turist menyer så långt ögat nådde. Vilket var rätt befriande, men lunchen blev som den blev. Det var mat och potatis som smakade ok, men inte så mkt mer.
Den vackra stenstranden
Fred Olsen båtarna i hamnen
Den mäktiga strandpromenaden
Sedan blev det en fotopromenad där Dede de Dios (Guds Hands som Maradona brukar säga), stranden och båtarna fastnade på film. En häftig stad som jag gärna vill se igen och kanske hinna med ett dopp nästa gång.
Dede de Dios syns i bakgrunden som en skugga mot klippan
I
Agaete börjar GC-2, den andra motorvägen (GC-1) på ön den första går mellan
Las Palmas och
Puerto Rico men den håller på att byggas ut ända till
Puerto de Mogan. Enligt vissa skyltar så ska den vara klar redan i år, men den som lever får se.
Toppen som syns är nästa 400 m ö h. Jag tycker den ser betydligt mindre ut.
Hur som helst så blir det en förbättring när den nu är klar. Uppe på motorvägen så hade vi nu siktet inställt på
Arucas, där tänkte vi se katedralen som eg är en kyrka. Hur man skiljer på dessa två trodde jag var storleken men tydligen inte. Resten får ni googla.. Den resan gick snabbare än jag trodde och var rätt varierande för att vara motorväg. Lite som att åka mot
Gränna/Jönköping på E4:an, härlig utsikt och både upp/nerförsbackar. Enda skillnaden var att delar av vägen gick i tunnel. (Många tunnlar på GC , e det =)
Motorväg med tunnel
En mörk gränd med Arucas stolthet i bakgrunden
När vi närmade oss
Arucas så höll kartläsaren(jag) på att skicka i väg oss åt totalt fel håll men vi räddade detta i sista sekunden. Väl inne i stan så var det som vanligt en jakt på P plats. Senast jag var där var 6 år sedan och då satt jag i en buss. Men vi hittade en plats rätt nära kyrkan eller katedralen beror ju på hur man ser det. Vad stod det på Google, när du kollade?
Katedralen eller kyrkan i en anings motljus
Den var mindre än vad jag kom ihåg, men nu fick jag åtminstånne en hyffsad bild. På väg tillbaka gick vi genom stadsparken som var mörk men sval. Temat verkade vara exotiska blommor och olika typer av vattenvägar. Den längsta vattenvägen var förvillande lik den konstgjorda ån som rinner genom minigolfen i
Putte.
Stadsparken i Arucas
En av de vackra blommorna i denna park
I bilen hade vi eller jag (kartläsaren) som inte e nån
Tina Törner direkt stakat ut vägen för att kunna åka genom den centrala delen av ön. Dvs jag tänkte ta vägen förbi
Firgas och kolla på vattenkällan där de tillverkar mineralvattnet som säljer bäst på ön. Men nånstans på vägen så svängde chaffisen av nånstans så jag inte hängde med på kartan och vi hamnade i
Santa Brigida i stället som är en liten by med 2-3 hus...typ. Den vägen var enormt kurvig och vacker. En underbar utsikt som jag hade lite svårt att njuta av då vissa av vägarna var 2 meter smala och saknade staket.(förklaring till att inga egna bilder togs)
Utsikt över Santa Brigida (lånad bild fr GC turistbyrå)
Christofer tyckte nog jag var en aning fånig men minnen från bussturen -69 ( jag e född -64 resten kan ni räkna ut själva) kom forsande fram. Då hade vi åkte från
Las Palmas för att kolla in bananplantagen. Vägarna var om möjligt lika usla där vi var nu 2011 som i slutet på 60 talet. Till slut hittade vi på något sätt ut på de större vägar ner mot Telde.
Lånad bild över Atlantico, från samma ställe som den ovan
Vi avslutade dagen med att handla lite på Carrefour i Atlantico CC. På terrassen hemma i SA så njöt vi en salamimacka och en god cerveza, Christofer tog en för det vara han värd efter denna strappatsrika dag. Vad jag drack? Jo, jag tog en
Breezer......ett perfekt slut på en perfekt dag
Jag i soffan med min Breezer