fredag 18 november 2011

Dag 8....the way home

På lördagen gick planet klockan 17.00 så vi hade bokat taxi till 14.45. Lite ovant för mig som är van att åka vid 14 tiden normalt.
Efter det att vi lämnat in väskorna såtog vi oss en tur på "stan".

Vår katt säger Adios!

Soluret nära Rocas Rojas


Gång å cykelvägen till San Agustin CC


San Agustin Centro Comercial. Nästa gång ska jag testa Pepes Bodega (ja å Anitas oxå)

Minigolfen i SA CC i dagsljus

 
Trängsel vid incheckningen, men inte för oss som flög med Norwegian. Vi var igenom kontrollen på några minuter.


Så här få var vi på vägen hem. Det var kanon.
Teide tagen med mobilkamera (från planet)

denna lite suddiga bild leder oss vidare till denna korta men kärnfulla videosnutt.



                                           Filmat nånstanns över Europa den 8 oktober -11

tisdag 15 november 2011

Dag 7 Las Palmas

 Dagen innan hemfärd så drog vi till Las Palmas de Gran Canaria, där det bor nästan 400.000 invånare och räknas som GCs huvudstad. Men om du frågar de som kan mer än lilla jag (å det är några stycken) så säger dom att den även är huvudstad för provinsen Las Palmas som består av Gran Canaria , Fuerteventra och Lanzarote (inklusive 6 mindre öar däribland La Graciosa).
Så nu är det slut på geografilektionen. Njut av bilderna på den sjunde dagen....ja vår 7:e dag då alltså...inte vår herres.

Alfredo Kraus Auditorium. Uppkallad efter tenoren (de vet ni väl vem det var) med samma namn. Det öppnade i december -97, fem år efter hans död.


Från Auditourmet så kan man se Playa de las Canteras, stadens lunga som den i bland kallas då de boende tillbringar heta eftermiddagar och svala kvällar på stranden. För övrigt den första strand jag badade vid på ön.


Innergården på Casa Colon där Columbus troligen tillbringade några veckor 1492 när de skulle reparera trasiga segel.  Då tillhörde huset GCs guvernör som lät honom bo där. Missa inte papegojorna längst in, dom är underhållande.

Den berömda gågatan som oxå är en stor shoppinggata. Vad gatan heter, jo den heter: La Rambla...nej vänta den ligger ju på fastlandet.
Denna heter Calle Triana.

'
Christofer tar en fika på en liten tvärgata.



Detta hus är marknaden i Vegueta. Ligger nära Teatro där bussarna stannar.


Påminner lite om Hötorgshallen eller möjligen Söderhallarna.




Å till slut den berömda glasskiosken i San Telmo parken. Ber om ursäkt för att det ser ut som palmen växer upp genom taket. Av nån anledning så var jag stressad vid detta tillfälle. Kan ha varit för atrt det var ovanligt hett i Las Palmas denna dag, nästan 32 grader. Normalt brukar ju kvicksilvret hamna på ca 22-23 grader.

-----


Som jag/vi tidigare skrivit så hände det ju en del saker denna dag. Incidenten i taxin och den senare på kvällen i Playa del Ingles. Vill ni läsa om dessa så får ni backa bandet några klick....



*= Tack Randi, min klippa som vanligt

torsdag 10 november 2011

Dag 6 Puerto Rico Strandpromenaden

Dagen efter den stora rundturen så tog jag en fotorunda (Christofer tog en långpromenad men jag pallade inte) som jag brukar göra när jag inte orkade sola förr i tiden. Tog bussen västerut, mot Anfi och Putte.
Klev av under Hotell Gloria Palace Amdores och tog mig försiktigt över vägen för att komma till den underbara strandpromenaden. Gick därifrån till Putte via hamnen och playan. Gick förbi säljarna utan att de hoppade på mig, vilket var skönt men det berodde ju på att jag var solo.


Busshållplatsen vid Gloria Palace Amadores


 
Del av den vackra strandpromenaden


En snabbgående båt som försöker utnyttja vågorna som den andra båten ger.

Lunch blev det på Donkan. Där blev jag utskälld av en bordstorkare för att jag, enligt honom inte varit betalande kund. Detta trotts att jag hade under minst 20 minuter avnjutit en Big Mac o Co med efterföljande sundae, som jag betalat 5 å 50 för.
Normalt sett brukar jag inte bli arg men denna gång körde jag arga leken med honom efter och då började han skrika:  -SeñorSeñor ....då drog jag fortare än en avlöning i Ullared.

Den numera ökända Donkanrestaurangen


Baksidan av Puttes CC....rent fysiskt alltså.
Cash and Carry. Vad jag köpte? En fingerborg med GC bild på.


Köpte lite souvenirer på Cash and Carry, enda affären i Putte som har fasta priser(ja, om man inte räknar mataffären då). Dit är det en fröjd att gå för där blir man inte påhoppad av diverse kackerlackor på två ben som endast tänkter på en sak.....

lördag 5 november 2011

Dag 5-den stora Ö turen..... del II

Redan dagen innan hade vi beställt bilen vi skulle åka med. På onsdagen hängde vi på låset för att hämta bilen vid 9.00. Ingen tid av denna händelserika dag ville vi missa. En liten kul sak, som Christofer redan berört så vi hyrde bilen på Lunds biluthyrning och nej, dom e inte från Skåne den heter bara så ändå...

Motorvägen mot Mogan
                                                                             
Från San Agustin bar det upp på motorvägen där Mogan var vårt första stopp. Jag hade aldrig tidigare svängt höger vid korsningen i Puerto de Mogan, ni vet där bussen normalt åker vänster. Men nu skulle vi till staden som komunen Mogan är uppkallad efter. Efter några slingriga vägar och en del vägarbeten så passerar vi en väderkvarn som såg ut som om den var direktimporterad direkt från Holland (eller Kvarnbacksvägen i Bromma) men nej vi var fortfarande på Gran Canaria. Efter ytterligare några km så var vi då framme i staden Mogan.

GC eller Nederländerna?

Mogan ser ut som en typisk kanarisk stad ska se ut. Långt ifrån Playa Del Ingles glittrande nöjeskvarter. Känndes skönt att komma till det ÄKTA Gran Canaria. Vi hittade en Sparbutik för inköp av lite vatten och bröd. På väg tillbaka till parkeringen såg vi ett cafe. Christofer var kaffe sugen och jag var törstig i största allmänhet.


Christofer på fiket


Detta är, tror jag Stadshuset i Mogan

Det var en skön känsla att sitta där och lyssna på ett så vackert språk som spanska, med kanarisk dialekt utan att fatta ett dyft. Nåja, hola och gracias kan jag ju och jag kan beställa en cerveza även om jag inte dricker öl. En kvart senare var vi på väg igen och nu gick vägarna uppåt.




Nästa mål var Los Azulejos dvs dom färgade klipporna en bit upp i de hissnande kanariska bergsmassiven. Väl framme så var det första vi såg en husvagn som tjänade som josbar.Vi provade den färska josen och sedan tog vi typ ett hundratal bilder på dessa vackra klippor. Vi njöt även av utsikten ner i dalen trotts att solen inte trångt igenom dimman ännu.

Josbaren

Christofer fotar de färgade klipporna

Mirador de Balcon, själva balkongen då

Efter ytterligare några slingriga km kom vi till en annan plats jag bara sett på bild tidigare: Mirador de Balcon. När vi stannade så praktist taget rusade en farbror fram och bjöd nått som smakade som en veckas gammal sockerkaka....dvs inte speciellt gott. Men vi åt för att inte vara otrevliga. Han som kom med kakan hade en liten husvagn (praktiskt och vanligt här på ön) där han hade allt en hungrig upptäckare kunde behöva. Allt från kaffe och kakor till glass och Ron Miel.
Själva kioskvagnen
Normalt sett ser man Teneriffas kust härifrån eller eventuellt Teides topp sticka upp som en sockertopp genom molnen på över 3.000 meter ö h. Men även här var det dimma/moln som solen hade svart att tränga igenom.Men bilderna blev hyffsade ändå. Såg nästan taget från nån Hollywoodproduktion. Här stannade vi minst 20 min och bara njöt.

Utsikten från balkongen



Vägarna verkade slingra sig betydligt mer nu och det gick lite som en berg o dalbana. Då märkte vi att  bilen behövdes tankas. Vilket vi gjorde i staden på bilden som jag tror heter San Nicholas. Kanske nån vet mer exakt var vi är å tankar på bilden. Här fick vi hjälp med tankning och betalning, lite som hemma förr i tiden.

Tankhjälp i San Nicholas
Väl inne i bilen så såg jag på kartan att nästa stad var Agaete. Ni vet där båtarna går över till Teneriffa, och där Dede de Dios och den vackra stenstranden fanns. Allt jag bara tidigare sett på YouTube på sin höjd. Vi började med att hitta en parkering för klockan var närmare 13 och lunchen närmade sig. Matsedeln var på spanska och några ord på engelska.  Alltså inga turist menyer så långt ögat nådde. Vilket var rätt befriande, men lunchen blev som den blev. Det var mat och potatis som smakade ok, men inte så mkt mer.

Den vackra stenstranden


Fred Olsen båtarna i hamnen


Den mäktiga strandpromenaden

Sedan blev det en fotopromenad där Dede de Dios (Guds Hands som Maradona brukar säga), stranden och båtarna fastnade på film. En häftig stad som jag gärna vill se igen och kanske hinna med ett dopp nästa gång.


Dede de Dios syns i bakgrunden som en skugga mot klippan


Klicka här: Dykaren i Agaete för lite rörliga bilder från Tuben

                             
I Agaete börjar GC-2, den andra motorvägen (GC-1) på ön den första går mellan Las Palmas och Puerto Rico men den håller på att byggas ut ända till Puerto de Mogan. Enligt vissa skyltar så ska den vara klar redan i år, men den som lever får se.

Toppen som syns är nästa 400 m ö h. Jag tycker den ser betydligt mindre ut.


Hur som helst så blir det en förbättring när den nu är klar. Uppe på motorvägen så hade vi nu siktet inställt på Arucas, där tänkte vi se katedralen som eg är en kyrka. Hur man skiljer på dessa två trodde jag var storleken men tydligen inte. Resten får ni googla.. Den resan gick snabbare än jag trodde och var rätt varierande för att vara motorväg. Lite som att åka mot Gränna/Jönköping på E4:an, härlig utsikt och både upp/nerförsbackar. Enda skillnaden var att delar av vägen gick i tunnel. (Många tunnlar på GC , e det =)

Motorväg med tunnel

En mörk gränd med Arucas stolthet i bakgrunden

När vi närmade oss Arucas så höll  kartläsaren(jag)  på att skicka i väg oss åt totalt fel håll men vi räddade detta i sista sekunden. Väl inne i stan så var det som vanligt en jakt på P plats. Senast jag var där var 6 år sedan och då satt jag i en buss. Men vi hittade en plats rätt nära kyrkan eller katedralen beror ju på hur man ser det. Vad stod det på Google, när du kollade?

Katedralen eller kyrkan i en anings motljus

Den var mindre än vad jag kom ihåg, men nu fick jag åtminstånne en hyffsad bild. På väg tillbaka gick vi genom stadsparken som var mörk men sval. Temat verkade vara exotiska blommor och olika typer av vattenvägar. Den längsta vattenvägen var förvillande lik den konstgjorda ån som rinner genom minigolfen i Putte.

Stadsparken i Arucas

En av de vackra blommorna i denna park

I bilen hade vi eller jag (kartläsaren) som inte e nån Tina Törner direkt stakat ut vägen för att kunna åka genom den centrala delen av ön. Dvs jag tänkte ta vägen förbi Firgas och kolla på vattenkällan där de tillverkar mineralvattnet som säljer bäst på ön. Men nånstans på vägen så svängde chaffisen av nånstans så jag inte hängde med på kartan och vi hamnade i Santa Brigida i stället som är en liten by med 2-3 hus...typ. Den vägen var enormt kurvig och vacker. En underbar utsikt som jag hade lite svårt att njuta av då vissa av vägarna var 2 meter smala och saknade staket.(förklaring till att inga egna bilder togs)

Utsikt över Santa Brigida (lånad bild fr GC turistbyrå)

Christofer tyckte nog jag var en aning fånig men minnen från bussturen -69 ( jag e född -64 resten kan ni räkna ut själva) kom forsande fram. Då hade vi åkte från Las Palmas för att kolla in bananplantagen. Vägarna var om möjligt lika usla där vi var nu 2011 som i slutet på 60 talet. Till slut hittade vi på något sätt ut på de större vägar ner mot Telde.

Lånad bild över Atlantico, från samma ställe som den ovan

Vi avslutade dagen med att handla lite på Carrefour i Atlantico CC. På terrassen hemma i SA så njöt vi en salamimacka och en god cerveza, Christofer tog en för det vara han värd efter denna strappatsrika dag. Vad jag drack? Jo, jag tog en Breezer......ett perfekt slut på en perfekt dag

Jag i soffan med min Breezer

torsdag 3 november 2011

Dag 5-den stora Ö turen..... del I

Att hyra bil är ett bra sätt att se Gran Canaria på, glöm inte bort att läsa hyresvillkoren bara. På Lund Rent i San Agustin läser jag på deras hemsida under rubriken ”Traveller adicional” följande tänkbara strof: ”Sekunden föraren er icke anta någon storma. Varelse därför fri.”

Under nästa rubrik ”Förbränna” lär vi oss följande: ” Hastigheten av Lund – Rent inkluderade inte om pris drivmedel. Inne om återvända om fordon, den sätta in vilja vara nöd till å bli så han pensionerat. Inne om mitt emot fall, den motsvarande belopp vilja återvinna.” Klart som korvspad? Inte?
Känner den hugade spekulanten ännu sig osäker på om han eller hon vågar hyra kanske en titt under rubriken ”Försäkringsbrev” sprider ljus över saken? ”Med det hiring av vår tjänsten, vagnen gå med på försäkringsbrev av olycksfall (C.D.W) och invånare (P.A.I.), varelse den här en omfattat inne om tullen viste inne om nytt stycke av General Tullen.”

Så nu har väl polletten trillat ner? Du läste väl om ”General Tullen”? Strunt i det, på Lund Rent tycks man ha ett stort förtroende för sina kunder så lita på Lund. Betala med kort eller kontant, helt OK, ingen deposition!? Bilen var nog ganska ny och inte allt för bucklig och i baksätet stod en kartong ägg. Varför vet jag inte och värmen ute var inte så stark att vi kunde steka dem direkt på taket så de fick åka med tillbaks.
En snygg bil på det hela. Fast jag undrar om inte Rumänerna ångrar lite att de lät just Renault köpa in sig i deras bilfabrik (Dacia)?

Christofer på väg in i vår hyrbil


Och varför skulle de då ta till sig just de som gjort franska bilar ökända i resten av världen? Motorn, en diesel tuffade och gick även om accelerationen saknades (nästan) helt. Backspeglarna manövrerades mekaniskt med spakar inifrån kupén och kunde riktas åt vilket håll som  helst utom bakåt (i Frankrike har jag haft en hyrbil med exakt samma värdelösa funktion, men där trillade hela backspegeln loss när man rörde spaken)) Den på förarsidan verkade tänkt för flygplansspaning, men luften var fri från luftangrepp så jag hade kanske föredragit att se upphinnande markbundna fordon istället. En stereo fanns där vi fick in någon lokal kanal som spelade brusljud, som tur var gick det inte att skruva upp volymen. Trafikrytmen var annars behaglig, precis som hemma har de flesta bilisterna inte lärt sig bruket av blinkers så vid de otaliga cirkulationsplatserna gällde det att känna in vart andra förare var på väg. Fast jag såg faktiskt en taxi som blinkade, ny i jobbet förstås och ville göra sig till?


 Själva färden vi gjorde får nog Roger själv redogöra för, han är en tapper passagerare även om han vid något tillfälle när vägen omgavs av stup uppe i bergen framförde åsikter om hur trygga och trevliga Ving´s bussutflykter var. Fast Roger, medge att utsikten var hänförande. Och vi var aldrig vilse, Gran Canaria är ju en ö och vi höll oss på land hela tiden.
/Christofer


Videosnutt
Klicka här så kan du se en video från denna dag: Gran Can Drivin