lördag 24 juli 2010

Resan 2010 dag 2

Dagen började med ett dopp i den otroligt saltade poolen. Visst förstår jag att man måste ha klor i en pool men salt!? Ville jag ha ett par saltkryddade kallsupar så var det bara att slänga sig över muren ner i Atlantico. Två saker jag saknat mest med ön var Anfi och Valle Marina så jag sprang upp, bytte om å gav mig iväg på en strandpromenad som skulle ta sin lilla stund. Efter en stunds promenerande kommer man till ett parti som är i extremt dåligt skick. Ser ut att vara som taget från en katastroffilm, men även jag tog mig förbi. Har hört rykten att de ska bygga en strandpromenad här, typ den som går mellan Putte å Amadores. Men som sagt det är bara rykten. Vid denna del så finns något som ser ut som en havsbassäng, men även den i uselt skick. Inte många som skulle vilja bada där. Visserligen är det väl lågvatten just när jag tog bilden, men ändå. Nått som alltid dyker upp när man går längs kusten är ju Glass Bottom båtarna, vilket låter mer än det i verkligheten är. På de vita båtarna är det en glasyta på max 2 meter, å där ser man inte mycket kan jag lova. Men det är ju inte grejen med denna resa. Mer om detta längre fram. Här har jag nog hittat en hyffsat annorlunda vinkel av Playa de Patalavaca. Den lilla men naturligen stranden precis bakom Doñana huset. Här finns även en pool som bara är till för gästerna i nämnda hus. Trevlig sandstrand med några restauranger å en butik rätt så nära inpå. Efter ca 20 minuter långsamt hasande var jag äntligen framme vid Anfi. Som jag hade längtat. Sorry Riggan jag hade inte med mig vår flagga. På Anfi är det svårt att hitta nya vinklar, men jag försökte verkligen. Backen upp till Valle Marina är rätt så tung för benen. I alla falla för medelålders tjockisar. Har du aldrig testat den backen så gör det nästa gång du varit på Anfi. Å har du aldrig varit där så får du skylla dig själv. Backen går ju under vägen till Putte genom två tunnlar. Väl uppe så landar man på en stor p-plats och på andra sidan möts man av Valle Marina, det norska Hälsocentret. På sommaren när alla psoriasispatienter inte bor där så är det en normal bungalowanläggning. Dock så finns det vissa andra människor som bor där för att de mår bättre av att vara nere i värmen. Vill du veta mer om VM som vi ibland kallar det så får du bläddra bakåt eller Googla stället. Inte så långt bort från VM ligger busshållplatsen som tar en till Putte eller Puerto Rico som det oxå heter. Under de tre åren jag inte varit nere så har många busshållplatser byggts om, varav denna är en sådan. Fint med två små sittplatser och ett tak. Väl i Putte så gjorde jag det jag brukar göra,dvs ta en promenad genom centrum och käka på Mc D. På kvällen gick jag bort till Los Antonios lilla hak, några hundra meter bort från hotellet. Mest för att ta en läskande drink (Breezer) men oxå för att njuta av solnedgången. Det blev även några hyffsade bilder, varav den ena du ser här.

video

4 kommentarer:

AnneliH sa...

Åh...vilka härliga bilder o film!!
Längtar redan tillbaka.

Anonym sa...

Vad härligt att se!!!ewa.t

Jan sa...

SUUUUCK!
"Galen av längtan blir jag"

Jan sa...

När jag nu suckat färdigt tänkte jag skriva en kommentar om var CasaSiri finns.
Där Donana huset "viker sig" (den vita delen mitt på huset, där hissarna går) där ligger CasaSiri med fantastisk utsikt mot solnedgången!